Skulle skriva några ord om lägret jag varit på i 11 dagar.. Men har lite annat att skriva så det här blir nog en blandning av allt som hänt och tankar jag haft i 11 dagar.. Kommer inte dra specifikt vad vi har gjort under dom här dagarna utan det stannar där i Gnarp. Har fått nya sätt att tänka och nya tankar om livet. Känner att JAG som person har ändrats på ett positivt sätt och jag känner mig sjukt stark, fick så mycket kärlek och glädje på det där lägret att jag just nu känner mig sjukt stark i mig själv och har fått ännu bättre självförtroende än förut. För ca 4 dagar sen satt vi på stranden, himlen speglade fina färger i havet, vi tog farväl av ett maskrosbarn och i samma sväng sköljdes allt över mig, allt som hänt i mitt liv slog mig i ansiktet, gång på gång. Grät lika många tårtar som under ett år, fast på bara en kväll.. Skulle ta mig tillbaka till läger huset som låg en liten bit bort. Tog mig inte långt innan jag hade brytit ihop och skrek, någon la sina armar runt mig och paniken av bilderna i mitt huvud började riva i mig.. Kunnde inta ta mig därifrån, kunde inte tänka på annat än det som hade hänt bara några dagar innan, kunde inte sluta tänka på alla dom år av mobbning som satt spår i mig.. Tanken av att jag för några dagar sen kunnde ha förlorat en person fick mig att skrika.. Kunde inte kontrolera mig själv.. Någon hjälpte mig upp försökte få mig att gå men efter ett tag tappade jag fotfästet och bröt ihop igen.. Satt på vägen i gnarp och grät, skrek och hade panik.. Tankarna tog död på mig och i det ögonblicket ville jag bort.. Mins att samma dag hade det hänt något mellan mig och en annan person som tog hårt på mig så det gjorde saken bara värre. När jag väl hade lungnat mig, efter många fina ord av folket där nere och många kramar kunde jag äntligen stå upp igen och jag grät inte längre. Men hade fortfarande allt i mitt huvud och jag trodde att jag skulle falla ner till botten igen. Men det gjorde jag inte.. Kände mig starkare efteråt, för jag tror att man ibland måste bryta ihop totalt för att ta sig framåt. Som sagt så skulle jag ta upp saker nu som jag tänkt på ett tag så här kommer några saker.. En sak som jag har tröttnat på att höra nu är att jag väljer folk framför andra.. N.E.J det är det sista jag gör, är inte någon som dömer ut folk på så sätt att jag väljer någon förre någon annan.. Har aldrig gjort och kommer aldrig göra, så kom inte till mig och säg att jag gör det, redan då har ni förlorat all respekt i mina ögon.. Alla runt mig har samma betydelse i mitt liv och jag sätter inte stämplar på någon okej? Sen om någon skulle ringa mig och säga att dom håller på att dö eller har ramlat och brytit benet är det ju klart att jag hjälper dig personen förre någon som vill gå och fiska? Liksom ni fattar, sammanhanget har stor roll i det hela men jag väljer inte NÅGON förre någon annan..okej ta det där som ni vill såå sjukt svårt att förklara hur jag menar men ni förstår säkert. Sen det här med hur folk ser ut och är.. Vad dom gör och säger.. Alla exakt alla gör saker av sina egna anledningar och något från deras förflutna har gjort dom till personen dom är just i detta nu.. Dom har blivit såhär pågrund av hur dom blev bemött förut. Så försök inte förstå någon som du bara vet 1/3 av, försök inte förstå något som du inte kan förstå.. Och hur folk ser ut.. Alla är fina på sitt eget vis och INGEN är fuuul. Och något som jag stör mig på är dom som tycker illa om folk som har skärsår.. Har mött såå många som pratar skit om folk som har det och har mött så många som har varit elaka mot dom.. Men såren är där av en anledning och den anledningen är oftast inte bra, inte ens i närheten.. Och vem fan har då mage att trycka ner dom ännu mer för ärren dom fått? Vet att det är känsligt att ta upp allt det här med skärsår, men någon måste säga nått..förstår mig verkligen inte på dom som trycker ner folk med sår, deras liv har redan varit tillräckligt jobbig så sätt dom inte i en till sitts där dom måste försöka stå emot hat.. Igen. Har mött så fina människor, dom skrattar alltid högst och har alltid störts leende, men under allt så finns såren där.. Och vet ni vad? DOM ÄR PRECIS LIKA FINA OCH UNDERBARA FÖR DET, DOM OM NÅGON ÄR VÄRD DET BÄSTA. Och så måste jag ta upp det här med val man gör och val man inte tar osv.. Om du får en chans till något, det är precis framför det och du kan nästa röra vid möjligheten av någonting, men du väljer att avstå, du väljer att blunda och gå åt ett annat håll, dåå kan du inte förvänta dig att chansen finns kvar när du väl ändrar dig, att möjligheten du inte tog fortfarande väntar på dig vid vägens slut.. Då kan du inte bli sur/arg/ledsen/besviken etc för att någon annan fick din chans och valde att ta den.. För asså snälla kämpar man inte för det man vill ha kan man inte gråta för vad man inte får heller. Det här lägret har satt spår i mig, visat hur jag vill vara och hur jag INTE ska vara, vilka jag kan lita på och vilka jag inte ska ha i mitt liv, vad jag vill sattsa på här i livet och vad jag ska undvika.. Har fått nytt tänkande och nya mål.. Tagit mig ännu ett steg upp i livet och härifrån kan jag göra precis vad jag vill i livet.. Från där jag sitter just precis nu kan jag nå heeeela världen.. Samma sak med möjligheter, härifrån har jag alla möjliheter att ändra mitt liv och den möjliheten tar jag.. Men på tal om annat så det här med val i livet.. Jag om någon vet vad jag gör, vet vad jag säger och är väl medveten om vad jag gör och att det kan få konsekvenser.. Men jag gör mina val av anledningen till att jag inte tänker låta någon trycka ner mig tänker inte må dåligt pågrund av andra längre.. Och när folk gör mig arg etc så är det liksom redan försent, respekten är borta för länge sen och då kan jag säga saker som sårar, Jag vet. Men sammtidigt tänker inte jag sitta och ångra mig varje gång något händer.. Tänker inte ta åt mig av skiten och då får det bli som det blir.. Men även jag vet min gräns, för sjunker inte lika lågt som andra. Och försök inte med det här att försöka förklara för mig när jag gör fel.. JAG om någon vet preeecis det själv.. Jag tar inte vad som helst och när någon kliver över min gräns så får ni nästan skylla er själva, för jag ger er alltid en chans att backa.. Och väljer ni att fortsätta sparka på mig får ni tillbaka det.. Låter elak jo jag vet folket, men sex år av mobbning ger en styrkan att förtsätta och säga ifrån. Tro mig. Men som avslut på det här inlägget vill jag tacka för 11 FANTASTISKA dagar, har aldrig mått såhär bra och jag älskar var och en som var på det där lägre, ni är min andra familj och en stor del i mitt liv, ni har hjälpt mig mycket och känner mig så sjukt stark tack vare er, ihöst syns vi, i höst får jag äntligen krama er igen.. ÄLSKADE MASKROSFAMILJ NI ÄR BÄST OCH UTAN ER SKULLE JAG INTE KLARA DET HÄR, TACK FÖR ATT NI ÄR NI OCH FÖR ATT NI ALLA ÄR SÅ UNDERBARA.. Älskar er. Har alltid kännt mig hemma med er och jag längtar tills i höst då jag får komma "hem" igen. Puss och Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Kod för att importera min blogg till Nouw: 6143268604

            Livet är som att cykla – för att behålla balansen   måste du fortsätta framåt.   - Albert Einstein ...

Tårarna gör mina kinder alldeles svullnad, panikattackerna gör så att mina lungor krampar efter luft och hela jag går sönder.. Som dom brukar säga "Sömn hjälper inte om det är själen som är trött".. Jag har verkligen försökt, att inte tänka så mycket...

Hej, det var ett tag sen jag skrev.. Just like always. Just nu har vi lov, fick det i fredags. Så drog direkt till A.. Sedan har vi väl egentligen inte gjort så mycket.. Igår gick jag med A's kusin och faster på SecondHand och sen följde jag med dom ...

Tänker nu skriva mig ett öppet och ärligt inlägg.. om något som stör mig, och gör mig allmänt arg och ledsen..   Genom dom snart 17 år som jag har gått på denna jord har det här alltid varit något som har funnits där..som en käftsmäll på posten v...